Och säkert känner de inga stiftsgränser heller! Svenska kyrkan driver redan i dag ett förtjänstfullt miljöarbete. Det är bland annat detta jag vill ägna särkild uppmärksamhet, som förhoppningsfull nyvald till kyrkofullmäktige och kyrkoråd den kommande mandatperioden.I Almedalsveckan i Visby i somras spikade biskop Lennart Koskinen upp miljöteser på porten till Visby domkyrka. Sammanlagt sju punkter redovisades. Gotlandsapellen beskriver vad kyrkan anser nödvändigt för att komma till rätta med klimatförändringarna.
Eftersom jag de senaste åren har haft politiskt ansvar (som ordförande i Miljö- och byggnadsnämnden) i Vellinge kommun för att ta fram de Lokala miljömålen och ett Åtgärdsprogram, är det en hel del som jag känner igen i Svenska Kyrkans sju teser.
Även om ordvalet i kyrkans upprop har en annan språkdräkt, till exempel genom att hänvisa till att ett nytt globalt klimatavtal måste "grundas på rättvisa!" och påpeka att "tro och vetenskap kan gå hand i hand!" etc är grundbulten ändå den samma. Alla har vi ett personligt ansvar. Vi måste alla fundera över vår livsstil och göra medvetna val om vi skall kunna uppnå klimatmålen! Kommunens 98 åtgärder i det program som kommunfullmäktige antog den 4 februari i år handlar om vad vi kan göra på hemmaplan. Det egna miljöarbetet startar i samtalen kring köksbordet! Genom att "tänka globalt och handla lokalt" (Koskinens 6:e tes) kan vi som företrädare i församlingen verka som inspiratörer för andra medborgare.
Nils-Ola Roth
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar